.

Nu har  jag bestämt att Örebro inte ska komma hit. Nu ska jag bara säga det till honom med. Usch. Ska han komma hit så ska det inte vara för min skull. Det känns alldeles för dumt/psykopatiskt. Inte åker man väl 18mil för att träffa någon? Jag hade inte gjort det iaf. Kanske någon man känt i flera år. Men inte sen i söndags. Nej, nej, nej. Det kan inte bli annat än dumt och konstigt. Så nej. Ett vänligt, men bestämt, nej.

My är hemma igen. Det märks. Och det är skönt. Jag tycker det är lite tråkigt här hemma när du är borta. Särskillt när du säljer mig till höger och vänster till folk jag aldrig träffat. Men det kan ju vara trevligt.. Nja. Du har möjligtvis inget kort? Så jag är lite förberedd iaf... Ha. Hoppas du får ditt nummer, så att ni kan gööra't!

Hultsfredsbiljetterna köptes i fredags. Tänkte att jag skulle hämta ut dom idag. Men orkar verkligen inte åka in. Ska ju klippa farfar med. Fan vilken lycka alltså. Det är alltid lika kul att höra hans tjat om hur varje hårstrå ska klippas och om hur farmor kör dåligt och hur snåla alla är. Ja, det är verkligen kul.. Fast nu äter han ju medicin igen så då kanske han är lite "normal". Man kan ju hoppas. Ja. Hoppas är bra.

Jag har så väldigt mycket med skolan just nu. Och jag orkar verkligen inte ta tag i någonting alls. Allt känns hopplöst och alldeles för nära inpå. Teoriprovet, gesäll-mini-provet, projektarbetet, religionen. Föna vågor, gör läggning, öva på långhårsuppsättning, kamma läggningen, gör strukturritningar. Jag Orkar inte! Jag vill ta studenten nu. Men den är det enda i mitt liv som känns avlägset just nu. Tiden går så fort, men ändå så sakta. Men jag tror att med Nellas hjälp ska jag nog klara mig igenom det här. Vi kan väl försöka ihop, Du & jag? Glöm inte hur bra du är i mina ögon ♥