.

Jag är kär! Och nu kommer ni tänka "äntligen säger hon det, finally har det hänt henne oxå", men icke. Där har ni fel, för jag tror ni tänker på min verkliga man. Ha. Jag tänker på Rob Pattinson a.k.a Edward Cullen i Twilight. Fy fan vilken kille. Tänk om han är likadan i verkliga livet. Men det är bara på skoj. Däremot är jag riktigt nerkärad i hans låt. Ohh.


Faktiskt längtar jag till tvåan kommer i höst. Jag har redan tjyvläst lite om den. Jag har ju inte läst böckerna, så det kanske jag hinner göra tills dess? En annan film jag längtar till är Tim Burtons version av Alice i underlandet. Den kan bli sjuk. Den kommer oxå inte ut förrän 2010..

---

Jag har en oro i mig som jag inte riktigt vet vad den betyder. Rastlös på ett sätt, utan ork att göra något. Låter väldigt logiskt. Nu har jag lite att se fram emot iaf. Ullared med familjen på lördag. Kanske tattoomässa i Gbg, mindre troligt dock. Gå på bilmässan nästa helg. Hälsa på Nella helgen v. 17! Och tiden rusar fram och Hultsfred är egentligen inte så långt borta.

Jag är så fruktansvärt sugen på att tatuera mig igen. En text på foten. Bokstäver på handleden. En svala på ryggen. Ge mig något! Den på ryggen kommer jag aldrig våga göra så den kan jag ju glömma i princip. Men på foten och handleden. Jag vill gärna göra dom nu på en gång. Nån som ställer upp och målar lite?

Hela min vardag har vänts upp och ner dom senaste veckorna. Jag kanske inte hade nån så stor vardag till att börja med, men den var min. Bara min. När jag väl känner att det är skönt att vardagen bara är min, så kommer det nån annan och inkräktar på den. På gott och ont.

Jag har svårt för att planera min tid. Jag är inte den som tycker om att veta vad jag ska göra dygnets alla 24 timmar. Det är skönt när allt bara kommer och går. Att inte veta helt och hållet vad som händer. Tider och platser har aldrig varit något för mig. Dagens humör, det blir som det blir. Och så kommer dom här dagarna när jag bara känner mig helt låst. Jag har sjukt mycket att göra! Som jag borde göra. Men det blir inte av för jag känner mig pressad att passa in överallt, att finnas till hands och att bara vara alla till lags. Det är piss rent ut sagt! Och då händer det ingenting istället. Det är sol ute, men jag vill bara sitta inne. Dagens humör=skit.

Jag behöver nånting som jag inte vet om än. Jag känner inombords att nåt fattas, men jag vet inte vad. Att se en annan stad vore fint just nu. Om My hade bott kvar i Sthlm skulle jag antagligen hälsat på henne, eller så kunde jag hälsa på Nella i Gbg. Men sen spelar pengar in. Eftersom jag inte är ekonomiskt oberoende så begränsar det mig. Men snart behöver jag se nåt annat än Jkpg. Och då menar jag snart.

Och jag har så jävla surt. Inte trött alls och det är typ en timme sen my åkte. Vad är det för fel när man inte kan sova nu då? Sockerkick gissar jag på!
Jag förde över veckans (än så länge) bilder på mobilen. Här kommer dom, i brist på annat.

I måndags hämtade jag ut mitt paket på posten. Kläderna från Forever21 hade kommit och jaa, som synes blev jag otroligt glad och var tvungen att prova allt så fort jag kom innanför dörren. Allt passade! Ok, det ena linnet är lite tight men efter några veckor till på gymmet så ska nog det vara ordnat!


Jag har haft sjuk mensvärk hela veckan lång och mitt sista rosa piller rök i tisdags! Jag har tyckt riktigt synd om mig själv för det här. Dels för att jag har haft så ont, Gargamel-i-sammarbete-med-Onda Häxan-ont, och dels för att mina rosa piller inte ligger i lådan och glänser längre haha.


Senare på tisdagen råkade jag gå in på A6. Tänkte jag skulle köpa en ny bh för jag har ingen som man kan ändra banden på. Meeeen jag hittade ingen jag ens kunde tänka mig skulle vara snygg eller bekväm så det blev ett par nya skor istället från DNA. Att rekomendera! Jag hoppas att dessa kommer bli en favorit för mig i sommar för jag tycker de är sjukt snygga nu..


Och idag var det ju då stallet. Alla sjyssta modebloggare visar dagens snyggaste outfit, jag visar dagens stalloutfit! Tidningen Ridsport kommer ringa mig, jag känner det på mig. Haha. Nej då. På med slitna kläder och upp till stallet. Kände på hur det var att mocka igen. Puuh. Sen var vi ute och red. Fölis var större än vad jag mindes henne när jag väl skulle hoppa upp. Det fanns en pall att stå på som tur var. Men det var kul! Skönt att komma ut i friska luften och skönt att rida lite. Men jag känner redan av värken i rumpan! Nice. Not.

Nu ska jag försöka ge mig på att sova. Det blir Kent som nattmusik idag igen. Det funkar alltid.
Har ni inte lyssnat på Adiam Dymot - Miss you än, så gör det!

Ikväll i Huskvarna. För mig, en annan gång!

Thank god it's friday!

Mrs Kalmar gick härifrån för en stund sen. Han är himla rolig faktiskt haha. Sen att han spär på det med en sjuk dialekt gör ju inte saken lättare :)
Så resten av dagen ser ut som så att det blir en ridtur lite senare på Izzy. Louise ska gå med Calla. Bra, motion är alltid bra. Surt att det kom snö igår igen bara. På förmiddag vår, på kvällen vinter. Det är ju inte konstigt att man blir förvirrad! Så det blir mysbyxorna på sen och upp till stallet. Måste även förbi Bagg en sväng för jag ska tvätta jobbyxorna för andra gången den här veckan. Eftersom jag inte visste det innan så har jag nu fått veta att jag inte tål mjuk/sköljmedel. Kliar skönt på benen. Så jaa, en snabbis till jobbet oxå då och hämta dem.
Ikväll blir det myspys med finingMy. Vi ska äta nåt gott, kolla på film, kanske äta ostpopcorn men framförallt ska vi äta godiiiis! Eller?! Det tycker jag vi är värda iaf. Men nu måste jag nog städa lite. Det ser ut som kriget här, som vanligt.. Usch.

Sen "incidenten" på maxi häromdagen så har jag bara drömt lustiga saker. Saker om förr i tiden. Saker som gjorde mig glad då. Och som gör att jag vaknar glad nu. Men när jag inser att det bara var en dröm så spricker det lite. Men sen tänker jag på vad jag har i det riktiga livet just nu och då blir jag glad igen. Man kan säga att jag har vaknat med ett leende på läpparna de senaste dagarna och det känns jättebra för en gångs skull.

Jag vaknade imorse av att ha fruktansvärt ont i armen. Om det beror på att det känns som att jag har en nerv i kläm eller att jag var på promenad igår med systrarna, Aalex, Calla och Lubbe vet jag inte. På hemvägen gick jag iaf med Lubbe. Han är liten, men stark! Haha, de där små benen alltså, är starkare än man tror. Egentligen var det nog han som gick med mig. Som alltid när jag är ute och går med hanhundar. Bra jobbat.


Den här veckan har varit blandad. Både jobbig, tråkig och sorgsen men också glad, rolig och jaa.. Bra. Det har varit otroligt blandade känslor.
I tisdags var jag och finingen på picknick. Som den otroliga bakmamma jag är så hade jag shoppat loss på Willys och hade med mig både det ena och det andra. Det var trevligt att bara sitta och reflektera över saker. Försöka påminna sig om att livet går vidare också. Att allt inte kan stanna upp. Självklart ska man minnas, men på ett bra sätt! Jag tycker vi lyckades ganska bra ändå.
I onsdags hade jag besök. Det var mysigt :)
Igår så styrde jag ju bilen mot Huskvarna för att gå på promenad. Trevligt trevligt. Alla ska med! Och ikväll så ska jag jobba till 20.15 sen hem till Baggis. Börjar jobba vid ca 14 idag. Bestämde jag själv.. Det var ingen panik sa dom.

Det är ok Sophie. Ring mig om det är nånting du vill prata om. Vad som helst!

Det är ofattbart. Det går inte att ta in riktigt. Jag finner inga ord som låter bra, som på nåt sätt skulle hjälpa.

Jag känner inte dessa tjejer så jättebra. Den ena har jag träffat kanske två gånger, den andra några fler. Jag fick uppfattningen om dem att de var snälla, underbara på alla sätt. Ibland är livet orättvist. Och jag har gråtit, igår var jag arg, sen grät jag ännu mer. Men att se fina Sophie ta emot beskedet, att falla ihop totalt, att förlora två av sina bästa vänner. Det gjorde ont i mig. Att veta att hon kommer ha det tufft ett tag framöver och se henne kämpa med detta, det kommer vara svårt, men Sophie, jag finns här. Säg bara till. Och jag vet att många andra finns för dig också. Du är en stark tjej och tillsammans klarar vi det här! Mina tankar går till dig, din familj, deras familj och deras vänner.

Emmeli Green
Theresia Johansson
Vila i frid.