Kalla mig.

Par.
Så simpel som jag är, kan jag inte förstå
hur ska jag bära mig åt för allt blir fel.
Och hur du ser på mig stämmer ganska bra
med hur jag ser på mig.
Så kalla mig cp kalla mig bög.
Det kanske är fel men en bra metafor
för den jag är. Det jag är.

Jag vet inte om jag är känslokall eller vad det är. Men det enda jag kan tänka på är tomheten efter vad jag misste förra året. Och det är jobbigare än det som hände igår. Förlåt. Det var inte min mening att såra dig. Verkligen inte. Men det blir bäst såhär. Tro mig. Det kommer gå för långt annars. Alldeles för långt.. Och jag vet inte vad jag ska säga. Vad jag ska känna. Jag lämnar det nog här. För den här gången..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback