20070808


för är man trött på ensamhet har tystnad mist sin dignitet
nu var vi två men ensamheten gav sig på
och den anföll med ett tal om allt jag inte kunde få
och du såg det men du bad mig inte gå, men förstå
och det vart en sekund av evighet och en sekund av osynliga tårar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback