Det var fint gjort.

Snön har kommit. Och är, som det verkar just nu, här för att stanna en stund. Mysigt ibland. Hopplöst andra stunder. Idag har den bara varit snäll och mysig mot mig. Hela den här dagen har än så länge flytit på och allt har kännts mysigt och bara skönt att göra. Började med att My kom hit med frukost till mig, gott haha. Pappa däremot tyckte inte vi var kloka. Då gick han och lekte med Billy lite och ibland så tror jag att min pappa faktiskt tror på riktigt att Billy är nåt slags underverk som förstår vad han säger haha. Men ja. Kul har dom ju ihop iaf......
Sen gick jag upp till farmor för att klippa lite. Farfar var inte hemma vilket hon tyckte var väldigt skönt. Sen fikade vi lite och sen gick vi till stallet för att ge hästarna mat och sätta upp lite stängsel som hade fallit pga snön. Träffade Rosalies nya häst också. Väldigt fin! Fast nästan en kopia av Rubinette. Kändes genast lite sorgligt på en gång. Men vad gosig hon var. Det är så skönt när man kommer in i hagen för där blir man alltid uppskattad..! Sedan bar det av på en promenad. I termobyxor, vinterjacka, mössa, vantar, motvind med snö och Håkan Hellström i lurarna så kändes livet komplett. För en stund glömde jag bort allt annat och bara gick. Hur skönt som helst! Nästa gång ska jag pröva en ljudbok. Men till dess får Håkan duga!
Sen när jag kom in så hade strömmen kommit tillbaka och jag satte på en film. Sen gjorde jag och pappa lite mat. Han var hur nöjd som helst över att han kunde steka blodpudding. Som iochförsig jag stekte sen, åt honom. Och lite bacon. Till mig själv gjorde jag pannkakor. Mycket godare! Men pappa skar grönsakerna och predikade om hur nyttigt det var att äta det. Jaa. Han är lite speciell.
Nu när jag satte mig här så fick jag ett mail. Ett oväntat men väldigt fint mail. Det var skönt att äntligen få höra att han står för vad han har gjort men även ber om ursäkt för det. Det har aldrig hänt mig innan. Inte vad jag kan komma på. Inte från en man iaf. Konstigt att man kunde sakna en person som man aldrig träffat. Som egentligen inte har varit något annat än en underbar röst att lyssna på. Fast jag har ju träffat honom. För hur många år sen som helst. Folk förändras, det märker jag varje dag. Det är så svårt att ta till sig ibland.

Kommentarer
Postat av: Angelica

är det sa att robin har hört av sig eller är det nat helt annat? =)
Saknar dig gumms.
Puss

2007-01-23 @ 21:25:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback